Ryggskott och andra ryggproblem

Många människor har ont i ryggen. Ofta är det inget farligt och värken går över inom några dagar eller någon vecka. Du kanske känner dig ”trött i ryggen” eller är stel när du kliver ur sängen på morgonen, eller när du suttit länge, t ex i bilen. Många har återkommande värk som kommer och går. Detta är i de allra flesta fall inget att bli orolig för, men det kan ändå kännas besvärligt att utföra vardagssysslorna. Det bästa är att lära känna sin rygg, hålla igång och träna (ta en titt på våra träningsprogram!). Om värken är väldigt kraftig eller inte ger med sig inom 3-4 veckor bör du söka läkarhjälp.

Diskbråck

Vid diskbråck är det disken, den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor, som brister. När disken buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen vilket gör ont. Du kan känna en molande värk som ibland strålar ned i benet. Sök vård om du inte blivit bättre efter två till tre veckor, eller om du har domningar eller känner dig svag i benen.

Diskbråck får du oftast i den rörliga delen av ryggen, framförallt i ländryggen. I de flesta fall bildas diskbråcket utan att du gjort något särskilt. I enstaka fall kan det bero på att du till exempel har lyft tungt, vridit eller böjt ryggen på särskilt olyckligt sätt.

Diskbråck i ländryggen kan påverka ischiasnerven och ge ischiassmärta. Diskbråck i ländryggen/ischias börjar oftast som en molande värk i ryggen. Du känner sedan en skärande smärta som strålar ned i benet. Ofta blir värken värre när du håller benet sträckt och samtidigt böjer kroppen från höften framåt. I allvarliga fall får du så ont att kroppen låser sig. Det kan också bli så att benet och foten domnar, de kanske till och med känns svaga eller förlamade.

I värsta fall kan du tappa känseln runt ändtarm och könsorgan och förlora förmågan att känna dig kissnödig.

Småskador på diskarna kan troligen ge övergående ryggskott utan ischiassmärta i benet. Många har diskbråck som inte ger några besvär, men som kan upptäckas i samband med undersökning med magnetkamera. Sådana diskbråck ska inte behandlas eller utredas vidare.

Ryggskott

Ryggskott kallas det när du plötsligt eller gradvis får ont i ländryggen. Det gör mer ont vid vissa rörelser, till exempel när du försöker vrida dig eller böja dig framåt. Det är bra om du rör på dig även om du har besvär. Det påskyndar läkningen. Kontakta din vårdcentral om du inte blir bättre efter ett par veckor.

Ryggskott kan ibland bero på diskbråck, kotförskjutning eller hoptryckta eller slitna diskar, men oftast hittar man ingen orsak.
Åtta av tio personer får ont i ryggen någon gång. Ryggbesvär är ungefär lika vanligt i alla åldrar, till och med hos barn och tonåringar.

Du får oftast ryggskott i nedre delen av ryggen, ländryggen. Värken kan komma plötsligt med smärtor från muskler, kotleder, diskar och ledband. Ibland strålar värken ned över skinkor och höfter och kallas då ischias. Ryggen låser sig.

I början får du mer ont av alla rörelser. Vartefter du blir bättre är det bara vissa rörelser som gör ont, till exempel att stå framåtböjd, sitta eller vrida dig.

Ischias

Ischias är ryggvärk som strålar från ryggens nedre del ut i ena benet och ibland ända ned i foten. Det finns också falsk ischias som bland annat kan bero på överbelastning av ryggen.

Ischiassmärta försvinner stegvis. Om du får svårt att kontrollera urin och avföring eller förlorar känsel i underlivet ska du söka vård akut. Ischiassmärtor är vanligast vid diskbråck och beror då på att den utbuktande disken trycker mot nerver i ryggens nedre del. Värk som strålar ut i ena benet kan också vara ett symtom vid annan ryggvärk, även om det är mer ovanligt.

ISCHIAS OCH GRAVIDITET

Under graviditeten blir senor och bindväv mer elastiska och tänjbara, vilket sker för att bäckenet ska kunna utvidgas under förlossningen. Det betyder också att lederna tål belastning sämre, vilket bland annat kan leda till att du får ont i ryggen eller ischiasvärk under graviditeten.

Skolios

Skolios innebär att man har en krokig ryggrad. Det vanligaste är så kallad funktionell skolios som betyder att ryggraden rätas ut när man sitter eller ligger. Orsaken brukar vara att benen är olika långa eller att bäckenet är snedställt.

Man kan också ha en skolios som inte ändrar sig när man till exempel lägger sig ned, vilket kallas strukturell skolios. Det är ofta svårt att veta vad den här typen av skolios beror på, men ibland kan den vara medfödd eller bero på förändringar i ryggraden medan man växer.

Det är mycket ovanligt att en lindrig skolios ger besvär men om en kraftig skolios inte behandlas kan den ge olika typer av symtom. Till exempel kan man
 - få ont i ryggen
 - känna sig trött
 - ha svårt att andas ordentligt.